Skip links

Hur påverkar coronakrisen bostadsrättsföreningar?

Coronaviruset covid-19 som svept över Sverige och världen under våren 2020 har redan påverkat världsekonomin på flera sätt. Men hur förändras situationen för bostadsrättsföreningar? Vad är de största riskerna och hur kan man skydda sig mot dem? Finns det även några möjligheter till uppsida under krisen?

Det finns indikationer på att bopriserna faller som ett resultat av pandemin, vilket kan påverka bostadsrättsföreningens medlemmar negativt i deras privatekonomi. Bopriserna spelar dock inte så stor roll för bostadsrättsföreningens ekonomi, som primärt påverkas av kostnader för underhåll, uppvärmning och räntor.

Stor påverkan på föreningars ekonomi kan ske om räntekostnaderna förändras i spåren av krisen. Riksbanken har tidigare meddelat att man inte planerar att sänka reporäntan just nu, och även marknaden tror att det mest sannolika är oförändrad reporänta i nuläget. Det betyder att räntenivåerna, trots turbulent ekonomiskt klimat, kan komma att vara relativt stabila under den närmaste tiden, om inget nytt och oväntat händer. Om krisen leder till en mer långvarig lågkonjunktur med underinvestering i ekonomin som följd finns det dock en chans att Riksbanken omvärderar sin bedömning och sätter en negativ ränta igen samt ägnar sig åt ytterligare stimulanser. Det kan handla om utökade köp av värdepapper för att hålla finanssektorn under armarna, eller pengar direkt till företag eller privatpersoner.

Ingen av dessa åtgärder kommer att ha särskilt stor påverkan på bostadsrättsföreningar. Sveriges föreningar står relativt starka och omgärdade av ett solitt regelverk som gör dem robusta mot tillfälliga svängningar i konjunkturen.

Det finns dock anledning att oroa sig för att människor blir arbetslösa och således får svårt att betala avgiften till föreningen. Sverige har generösa system för sociala säkerhetsnät, men om ett flertal medlemmar i en bostadsrättsförening ändå plötsligt inte kan betala avgiften längre kan det bli problem för de andra medlemmarna. Betalningsansvaret övertas då solidariskt av de som fortfarande kan betala, så att de kan tvingas stå för notan när de som inte längre kan betala slutar bidra. Det kan, i sin tur, gör det svårare för de medlemmar som får höjd avgift att betala, vilket i värsta fall kan utlösa en dominoeffekt där betalningsförmågan för de flesta hushåll i föreningen slås ut.

Risken för en sådan effekt är större i små föreningar, där några enstaka medlemmar har större påverkan på den totala ekonomin. Det är därför viktigt att styrelsen håller koll på att månadsavgifterna kommer in som planerat. I värsta fall kan man behöva ta upp nya lån för att ta sig genom en tillfällig kris, men observera att det i så fall ytterligare ökar föreningens löpande kostnader eftersom räntekostnaderna ökar. Därför bör man i första hand försöka höja avgiften för att täcka upp för bortfallna intäkter.

Om medlemmarna inte har råd att betala höjd avgift är det dock bättre att ta upp nya lån än att låta föreningen hamna på obestånd. Det är då viktigt att på förhand göra upp en plan för hur och när lånen ska återbetalas, när man fått in nya medlemmar i lägenheterna som kan betala månadsavgiften. De flesta av Sveriges bostadsrättsföreningar har låneutrymme nog för att ta sig igenom en tillfällig kris. Kontakta föreningens bank och se vad de kan erbjuda.

Krisen kan även komma att påverka andra kostnadsposter för föreningen. Då ekonomin saktar ner kan det i bästa fall även leda till att det blir lättare och billigare att få tag på hantverkare och upphandla underhållsjobb för föreningen, eftersom efterfrågan från andra håll och i andra sektorer har gått ner. Fundera över om föreningen har några uppkommande underhållsbehov som ni kan tidigarelägga. Det kanske går att få rabatt på arbetena om man beställer i kristider, vilket gör att en tidigarelagd renovering kan spara pengar för föreningen på sikt.

Det kan även vara värt att göra en översyn över föreningens övriga kostnader. Kanske går det att spara pengar genom att ta sig ur dyra avtal för löpande tjänster och teckna nya leverantörer som erbjuder krisrabatter för att få nya kunder.

Krisen kan överlag bli jobbig för svensk ekonomi, men de flesta bostadsrättsföreningar är relativt robusta. Håll god koll på kassaflödet under lågkonjunkturen och försök byta till billigare avtal. Förhoppningsvis kan din förening då till och med gå stärkt ur krisen.

Oscar C.A. Anderson
Kreditchef Solifast

Begär offert